*Brööööl*

T funderade lite över en sångtext, såhär om eftermiddagen. Det verkar som att han har funderat över den sedan han hörde den framföras på en av vigslarna i somras och han fick inte riktigt ihop det.

-, sa jag, det är ju en manifestation i nödrim och en riktigt, riktigt usel sång. Jag fattar inte hur den släpptes igenom till melodifestivalen.

Och så reciterade jag refrängtexten. För en förbryllad T. Som inte alls trodde att det var så texten gick, men plötsligt började hysa viss förståelse för varför man vill ha den på en vigsel.

-Men hur trodde du att den gick då? undrade jag. Och han sjöng försiktigt:

-Visst finns mirakel - och så finns det faktiskt du...

* * *


Såhär kan det se ut om man väljer att låta någon sjunga den när man gifter sig. Man kan alltså göra såhär. Man kan också ha en bakfull manskör som brölar. Gissa vilket alternativ jag förespråkar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0