londa - filar ner hornen på söndagar

Mel. Vatten av Robert Broberg.


Spackel.
Väggen full av spackel....


...

...

Sen har jag inget mer. Men jag jobbar på det.

Den nya lägenhetens väggar bär stora likheter med en schweizerost. Fondväggen i sovrummet är taffligt uppsatt och full av hål med kulörta plugg i. Jag har försökt skyla över misären med nya gardiner och kuddar från Indiska. Det kan bli bra. Man kan ju hoppas...

att den där tjänsten som skulle "lysas internt" men som det "förhandlades med facket" om, skulle bli min räddning. Jag trodde att det skulle förhalas tills dess jag var inne i systemet.

Jag trodde fel. Nu är den ute. Internt. Och därmed alltså inte för mig att söka.

I samma veva häver de anställningsstoppet här.

...

Jag vet att det finns en mening med det här. Men jag har så sakteliga också börjat fatta att bara för att det finns en mening behöver den inte vara av positiv karaktär. Vem vet - det kanske är meningen att jag ska ruttna redan nu..?

men jag mår lite ruttet. Och försöker flytta. Återkommer väl på andra sidan!

Blomman i den blå krukan på golvet tappar just nu alla sina blad. Ett efter ett trillar till golvet och det prasslar av död.

Den ackompanjerar min sinnesstämning föredömligt.

Frågan är nu bara vem lilla Lennart är. Är han med i videon? Är det han på motorcykeln? Spelar han trumma?

la ut ett spel på sin sida. Jag har hållit mig i flera dagar utan att kolla på det. Idag gick det inte längre.

Jag kan säga en sak på teckenspråk (eller, nä, jag kan säga två jesusrelaterade grejer också, men det allra första jag lärde mig är mer effektfullt och går att använda i ALLA situationer) och det passar utmärkt här!

*dunkar knuten hand med två pek-och långfinger sträckta mot pannan en gång, vänder, dunkar igen och vänder slutligen tillbaka*

-Nu kan det väl ändå inte bli värre.

Optimisten säger:

-Det är såklart att det kan!!

Optimisten vinner jämt.

att våra grannar tror att deras lägenhet är gjord av vakuum eller något annat ljudisolerat (icke-)material.
Någon borde berätta för dem att så icke är fallet.
För man kommer lite väl nära inpå deras privatliv för att det ska kännas helt bekvämt...

Sneglar lite på den. Inte främst för att jag är så brutalt intresserad av fysik eller för att jag njuter av Horace Engdals 45-minuterstal. Nä, jag kollar frackar. Och noterar att både Tore och Peter Englund har fina, röda band över bröstet (eller i Tores fall magen).

Och så blir jag lite nostalgisk...

som kastar dig på divaner och gungar iförd underkläder i Lindex-reklamen:

STÄNG MUNNEN, RETARD!!!

Igår blev det vinter! Hoppas att det tänker vara det ett tag!

... att morotsjucie är riktigt, riktigt äckligt.

Del I

Del II

Del III

Del IV

En av hyresvärdarna vi har kontaktat inför flytten ringde just. Och han var verkligen dryg! Han pratade till mig som att jag var dum i hela huvudet. Och dessutom fick han det att låta som att T var minst lika dum i hela huvudet.

Vad jag vet så har T jagat denne man och väntat på att han ska ringa upp eftersom det stod ett annat par före oss i kö på lägenheten. Hyresvärden skulle alltså ringa i helgen och berätta hur det blev med dem som var före oss i kö. Men han ringde aldrig. När T fick tag i honom idag så kunde han inte prata utan ville bli uppringd efter 16.00. Eftersom T har konfirmander så vet jag inte om han har hunnit ringa upp värden.

När värden ringde nu så inledde han på ett charmigt sätt med att säga:

"Din karl är ju inte så lätt att få tag på!"
Jag förklarade att han jobbar ikväll och inte har igång telefonen. Och redan här började jag bli skeptisk. Jag avskyr när någon refererar till T som min "karl". "Gubbe" är också illa. Riktigt illa.

"Jomen jag ringde ju i söndags också och då svarade han ju inte heller."
Nä, förklarade jag, han är ju präst och de arbetar ofta på söndagarna.

"Jamen då ringer man väl upp sen - jag hade ju förberett damen på att ni skulle göra ett besök på månda'n."

??!??

Jag frågade om han inte pratat med T idag och det hade han ju, men att han var upptagen när T ringde. Jag fattar inte problemet. Sen förklarar han att HAN brukar ringa upp alla missade nummer. Jag antar att det var någon slags förtäckt kritik, men jag vet att T inte ringer upp de samtal han missat på sin arbetsmobil, för man vet aldrig vem som ringde, i vilket ärende och om det har gjorts utan övriga familjemedlemmars vetande. Jobbigt för den som ringt upp om fel person svarar. Däremot ringer han ju såklart upp om någon lämnat meddelande om att den vill bli uppringd. Och mot denna bakgrund misstänker jag att hyresvärden inte lämnat något meddelande.

Hela tiden hade han den där "lilla gumman-rösten" som jag också avskyr. Och så lämnade han meningar liksom hängande i luften och jag vet inte hur man hanterar sånt. Jag försökte förklara varför T inte läst hans tankar och ringt exakt när han tyckte att det var en bra idé. Men i vilket fall så fattar jag inte hur han kunde boka in en lägenhetstitt i måndags utan att prata med oss. Vi hade tänkt åka upp och kolla bostad då, men eftersom vi inte hört av honom, så ställde vi såklart in vår resa.

Jag är förbryllad. Och när jag är förbryllad så Googlar jag. Jag hittade en referens på hyresvärden. En bloggerska som uttryckligen hellre bor i en skrubb än stannar hos denna hyresvärd. Tydligen har det tagit fyra månader att ordna deras toalett. De verkar ha använt grannens (obebodd lägenhet) - det låter helt stört! Sedan har de struntat i renovering och låtit hyresgästen göra det mot reducering av hyran. Hyresgästen har lagt ut över 10 000 och får nu hyresavier på full hyra, samt två parkeringsplatser. Och tydligen finns det inte ens några ordentliga parkeringsplatser...

Jag har en djup rynka i pannan. Egentligen skulle jag skriva om alla roliga saker som har hänt idag, men det här tog över. Jag visste att något skulle hända ikväll. Dagen har liksom varit liiiite för bra för att vara sann...

Igår blev jag trick-or-treat:ad! Eller bus-eller-godis:ad. Weird. Det här är inte en tradition jag känner mig helt hemma i. Men som tur är hade jag lite snarra hemma som jag kunde dumpa i det gröna monstrets läskiga ICA-kasse.

Fast sen ångrade jag mig. Det hade faktiskt varit lite intressant att veta vad buset hade bestått i...

... det blev inget med tegelvillan med utsikten. Eftersom barnen måste ha någonstans att bo när de kommer hem till jul.

? ? ? !

att det var grannen som såg på film med sitt coola sööörraoundljuuud. Och sen trodde jag att han som genom ett under fattade alldeles själv att det är orimligt att ha så hög volym så att det vibrerar i möblerna och sänkte för egen maskin.

Men nu vet jag. Ingen skuld må läggas på grannen.

Som jag har saknat det här! Varför, varför, varför sänder inte SVT det här i repris?



En brokig, midjekort cardigan! Det är vad T ska få i julklapp!

T funderade lite över en sångtext, såhär om eftermiddagen. Det verkar som att han har funderat över den sedan han hörde den framföras på en av vigslarna i somras och han fick inte riktigt ihop det.

-Nä, sa jag, det är ju en manifestation i nödrim och en riktigt, riktigt usel sång. Jag fattar inte hur den släpptes igenom till melodifestivalen.

Och så reciterade jag refrängtexten. För en förbryllad T. Som inte alls trodde att det var så texten gick, men plötsligt började hysa viss förståelse för varför man vill ha den på en vigsel.

-Men hur trodde du att den gick då? undrade jag. Och han sjöng försiktigt:

-Visst finns mirakel - och så finns det faktiskt du...



Såhär kan det se ut om man väljer att låta någon sjunga den när man gifter sig. Man kan alltså göra såhär. Man kan också ha en bakfull manskör som brölar. Gissa vilket alternativ jag förespråkar...

Höver en vän! En kattvän! Och det verkar vara enklare att övertala T om att vi höver en om det handlar om en riktig tiger!