Jag ska måla hela världen, lilla mamma

Min systerdotter på 2½ år är en hejare på att rita och måla.
Tydligen tecknar hon helst kålhuvuden.
Det tycker i alla fall jag är imponerande!


kål

När det blir min tur att bestämma över världen,

så ska jag förbjuda religiösa människor att köpa gitarrer.
Om de inte är med i frälsningsarmén.

Come again..?

Men alltså, allvarligt!

Såg lite reklam på tv, bland annat för en duschcrème.

Och nu undrar jag: Vad i hela hälsingland är egentligen olivmjölk?

Lyfter på hatten för....

... småbarnsföräldrar!

Tidigare har jag uttryckt min djupa respekt för tonårsföräldrar och nu har alltså turen kommit till de allra minstas päron.

Efter att ha umgåtts intensivt med en liten donna som inte hade samma uppfattning om hur man disponerar dygnets timmar som jag hade, är jag idag lite spröd. Först skyllde jag på att denna vecka har innehållit allt ifrån snuskigt tidiga morgnar, till väldigt sena nätter, tätt inpå varandra och med mycket aktivitet.

Sen kom jag på att livet ser ut så för småbarnsföräldrar. Och egentligen så vet jag ju det. Men det är skillnad på att veta och att veta.

Och jag vet ju egentligen ingenting.

Mer än att era små änglar kan komma  att bli LUS-klassade när de börjar skolan. Blev vi det?

Bite me!

Någon eller något måste ha bitit mig rejält i den högra näsvingen. Hur skulle man annars förklara de konstiga röda märkena som gör j ä t t e o n t ? Det ser ut som att en mycket liten vampyr har kalasat på min näbb...

Krig!

bu!

Hmpff!!!

Alla spännande nyheter ska man då behöva snoka reda på för egen maskin! Är inte tillökning precis en sådan nyhet som man delar med gamla vänner, va? Va?! VA??!!  ;-)

Om du läser det här, o, du stolte fader, så kolla din inbox efter oskyldiga meddelanden rörande "hur ni har det nu för tiden" och skåda hur illa jag döljer att jag VET! (haha!)

=D

Och grattis, grattis, grattis!!! Fast ring gärna och berätta det också, jag lovar att bli överraskad!

[insert fanfar här... eventuellt]

Idag inleds projekt U* lite stillsamt och försiktigt.

Värre blir det imorgon. Då ska vi åka till Norrtälje och träffa våra uppdragsgivare. Bussen går kl. 07.00. Hur troligt är det att vi kommer att hinna vakna innan vi är framme i Norrtälje? Jag är skeptisk.







*U är ju som bekant lika med ordet-vi-inte-nämner-eftersom-det-vilar-en förbannelse-över det.

Ska vi gå igenom det här en gång för alla:

Okej pipel, ska vi ta det här ordentligt nu så att ni fattar hur det funkar?!

  • Det finns olika slags vägytor. Det finns trottoarer, cykelbanor och vanlig väg. Trottoarerna används av fotgängare. Att betrakta som fotgängare är alla de som tar sig fram medelst apostlahästar, fötterna ska ha kontakt med underlaget. Cyklister är inte att betrakta som fotgängare, enär de framför ett fordon.
  • Cykelbanorna är därför reserverade till dessa trafikanter. Att betrakta som cyklist är de som framför sitt fordon medelst trampande. Fötterna ska ej ha kontakt med vägbanan. Följdaktligen är icke de som styr sin cykel att betrakta som cyklister, utan som fotgängare (se punkt ovan) vilka begagna trottoarer.
  • Den så kallade vanliga vägen är reserverad för de som framför något slags fordon. Hit räknas motorfordon, men även cykel. Dock är det att föredra att cyklister håller sig till cykelbanor, men i de fall där sådana icke förekommer, nyttjar de den vanliga vägen. Fotgängare äger endast i undantagsfall tillträde till dessa och skall då nyttja den vänstra sidan av vägen, samt draga sig så långt mot vägrenen som möjligt.

  • Ni som använder cykelhjälm; gott. Detta gör er dock inte odödliga, märk väl! Hjälmen legitimerar inte vansinnesfärder!
  • Cykellysen används kanske mer för att synas än att se. Ni som cyklar utan lysen i mörker äger ingen rätt att bli arg på mig när (inte om, märk väl) jag cyklar över er!
  • Fotgängare: Jag stannar alltid för er vid övergångsställen. Förvänta er inte att jag hinner göra det när ni oannonserat kliver ut i gatan på godtyckliga ställen. Särskilt inte om det är mörkt och ni inte bär reflex.
  • Läs på om högerregeln, NU!

Sen ska vi nog förstå varandra!

Men åååååhh!!

Här följer en lista på ironiska saker som egentligen inte borde kunna inträffa:

3. Att man drabbas av pollenallergi efter att man har flyttat från Umeå
2. Att man klarar sig utan en enda försening under "kaoset", men blir sittande i Sollentuna i en halv evighet när tågen börjat fungera igen
1. Att drabbas av tinnitus när man arbetar på bibliotek.

Det känns som ett skämt, men det går något slags larm i mitt vänstra öra, på en frekvens som rimligtvis bara hundar borde kunna uppfatta. Det är mycket, jag repeterar mycket irriterande!

Eller så är en ny förkylning på väg. Kan man ta nässprej mot pipiga öron?

Oooups!

Haha, jag ska på bal om två timmar och jag upptäckte just att jag är för tjock för min klänning!
Det här kan ju bli spännande!

Är det inte märkligt...

... att nationella idiot-dagen alltid sammanfaller med när jag är trött, iskall, försenad och hungrig?

Snön vräker ner, tiddelipom

Det är sällan som jag längtar hem så mycket som när det snöar i Uppsala. Eller, det där blev ju fel. Jag längtar inte hem sällan, jag längtar hem ganska ofta! Börjar om:

Jag längtar ofta hem. Hem? Vadå hem? Jag är ju för fanken hemma! Att det ska vara så j... *suck*:

Jag längtar ofta hem till mina föräldrar. Ett sådant tillfälle är när det bestämmer sig för att bli vinter här i Uppsala. För det blir ju liksom inte riktig vinter, det blir mest snöstormig höst. Det snöar vågrätt och det blåser snålt så att man fryser ända in i själen. Vinden är liksom fuktig, dessutom. Och överallt snurrar förvirrade människor omkring och funderar över vad som hände. De envisas med att cykla, trots att de inte har den minsta kontroll på sin cykel. De envisas med att köra bil, trots att de aldrig någonsin ägt några vinterdäck. Här och där kan man få skåda en liten trädgårdstraktor som godtyckligt skottar lite varstans, men aldrig där det behövs och sällan med någon struktur. Tågen rullar knappt och till slut ställs de in på grund av "svåra väderförhållanden".

I Norrland är det inte så. F.Y.I så börjar Norrland vid Hörnefors, ungefär. Dagar då jag känner mig riktigt liberal, börjar det vid Sönnsvall.
Där kommer det snö, folk har förberett sig med att lägga på vinterdäck och folk vet hur man cyklar i snö, där det mot all förmodan är oplogat. Just det - p l o g a t, det finns p l o g b i l a r där, inte leksakstraktorer. Det blåser inte rakt igenom en,
såvida man inte bor i Luleå, men om man gör det får man faktiskt skylla sig själv. Come on, man har hela Norrland att välja på och så väljer man Luleå?! 

och framför allt så är det inte så förbannat fuktigt! Folk pressar inte heller ihop sig på offentliga platser och de gnäller inte på vädret! De gnäller på andra, mer relevanta saker. Som t.ex. på folk som gnäller.

Idag är verkligen en sådan dag då jag längtar hem till folk som kan hantera vintern, och där det blir vinter och inte snöig höst! Jag fryser som en rymdhund, tågen är som larver, folk har nästan tagit livet av mig genom sitt obefintliga trafikvett och det snöar våg-jävla-rätt! Det skulle det aaaaaldrig göra där uppe! Och snälla ni som faktiskt bor däruppe - kom nu inte och förstör min utopi genom att komma dragandes med en massa fakta om hur det egentligen är!

RSS 2.0