Tiddelipom
Idag genomfördes det sista betygsgrundande momentet på utbildningen. Jag ska skicka in en kort utvärdering av sista kursen, bara. Sen är det färdigt och vi får gå på kalas på tisdag. Konstigt nog känner jag ingenting. Inte ens glädje. Bara likgiltighet.
Nån gång när jag har mindre huvudvärk ska jag berätta hela den långa historien om detta kalas - hur det har haussats sedan dag ett och vad det resulterade i. Jag sparar karamellen tills jag faktiskt varit på kalaset. Jag tror det kan bli en intressant liten novell.
Och appropå novell; de första kapitlen av vårens följetong hittar vi här -->
Sista kapitlet är förmodligen inte skrivet, men de rara postväxlarna vi förärades med... Tja, varför skulle de ha ett begripligt datum när allt annat har varit så uppåt väggarna?
Nån gång när jag har mindre huvudvärk ska jag berätta hela den långa historien om detta kalas - hur det har haussats sedan dag ett och vad det resulterade i. Jag sparar karamellen tills jag faktiskt varit på kalaset. Jag tror det kan bli en intressant liten novell.
Och appropå novell; de första kapitlen av vårens följetong hittar vi här -->
Sista kapitlet är förmodligen inte skrivet, men de rara postväxlarna vi förärades med... Tja, varför skulle de ha ett begripligt datum när allt annat har varit så uppåt väggarna?
Rik...
kan man vara på många olika sätt. Här är två:
Äntligen!
Efter mer än sex års vistelse i Uppsala har jag nu hittat både en vettig frisör och, tro't eller ej, en läkare!!
Jag behövdde inte slåss och grina (jag hade faktiskt laddat med att tänka på ledsamheter), han vände och vred och jag upptäckte nya defekter på mig själv och garvade fascinerat åt att jag t.ex. aldrig reflekterat över att min vänstra tumme är helt orkeslös. Sen remitterade han mig utan pardon till röntgen, skrev ett kryptiskt meddelande till en sjukgymnast samt skickade knarkrecept till apoteket. Det hela var över på en halvtimme och jag kände att jag fått sagt det jag ville och att han begrep vad jag sa. Helt otroligt. Undrar var den här farbrorn har varit i hela mitt liv..........
Jag behövdde inte slåss och grina (jag hade faktiskt laddat med att tänka på ledsamheter), han vände och vred och jag upptäckte nya defekter på mig själv och garvade fascinerat åt att jag t.ex. aldrig reflekterat över att min vänstra tumme är helt orkeslös. Sen remitterade han mig utan pardon till röntgen, skrev ett kryptiskt meddelande till en sjukgymnast samt skickade knarkrecept till apoteket. Det hela var över på en halvtimme och jag kände att jag fått sagt det jag ville och att han begrep vad jag sa. Helt otroligt. Undrar var den här farbrorn har varit i hela mitt liv..........
Jo, jag lever,
men jag har liksom inte orkat skriva nåt nytt och spännande. Inte för att det inte har hänt något, utan mest för att jag har tröttnat på att tänka och uppbåda energi.
U var inte en alltigenom positiv upplevelse.
Och jag har ännu inte vant mig vid att vara på en arbetsplats mellan 7.30 och 17.00 varje dag. Måste jobba upp en buffert av timmar eftersom det har behövts och kommer att behövas vid de sista seminarierna. Onödigt att slösa semesterdagar på det.
Annars kan vi ju sammanfatta Uppsala våren anno 2007 med Linné. Idag har vi tittat på grisar och kaniner och höns och getter och ponnyer, samt en massa blommor, T har köpt en suspekt korv som hänger på tork i köket, två personer gifte sig i domkyrkan enligt 1700-tals-tema och det såg ganska tacky ut, solen har lyst på mig hela dagen så nu har jag huvudvärk.
Så jag tänkte gå och lägga mig, ställa ett stort glas vatten på nattygsbordet och läsa deckare. Det får man säkert inte göra om man är (nästan) bibliotekarie - det är nog inte fint nog. Man ska säkert läsa dikter och präktig prosa.
Det skiter jag i!
(Men Camilla Läckberg är inte Peter Robinson. Hon borde studera människor lite mer - dialogerna känns ganska krystade...)
U var inte en alltigenom positiv upplevelse.
Och jag har ännu inte vant mig vid att vara på en arbetsplats mellan 7.30 och 17.00 varje dag. Måste jobba upp en buffert av timmar eftersom det har behövts och kommer att behövas vid de sista seminarierna. Onödigt att slösa semesterdagar på det.
Annars kan vi ju sammanfatta Uppsala våren anno 2007 med Linné. Idag har vi tittat på grisar och kaniner och höns och getter och ponnyer, samt en massa blommor, T har köpt en suspekt korv som hänger på tork i köket, två personer gifte sig i domkyrkan enligt 1700-tals-tema och det såg ganska tacky ut, solen har lyst på mig hela dagen så nu har jag huvudvärk.
Så jag tänkte gå och lägga mig, ställa ett stort glas vatten på nattygsbordet och läsa deckare. Det får man säkert inte göra om man är (nästan) bibliotekarie - det är nog inte fint nog. Man ska säkert läsa dikter och präktig prosa.
Det skiter jag i!
(Men Camilla Läckberg är inte Peter Robinson. Hon borde studera människor lite mer - dialogerna känns ganska krystade...)
Suck
Det är jobbigt när rollerna blir ombytta...
Borttappat:
Hjärna, modell människa, med tillhörande minne.
Om någon sett den, kan ni väl lämna ett meddelande här under.
Jag tycker att 395:- för en ihopplockad middag är lite dyrt. Det kanske inte andra tycker. Det man kan enas om är dock att jag borde ha kunnat ringa och säga det till den som beställde. Men det glömde jag bort. Som så mycket annat som jag bara glömt på sista tiden.
Tja... Det är väl bara att pröjsa. Fast inte utan förhandling om priset.
Update 5/5:
Nä, 395 kr var det v e r k l i g e n inte värt. Men festföremålet hade i alla fall hyggsteriskt roligt. Och aldrig har jag sett någon bli förälskad vid första ögonkastet så uppenbart som hon blev när hon såg min handväska...
Om någon sett den, kan ni väl lämna ett meddelande här under.
Jag tycker att 395:- för en ihopplockad middag är lite dyrt. Det kanske inte andra tycker. Det man kan enas om är dock att jag borde ha kunnat ringa och säga det till den som beställde. Men det glömde jag bort. Som så mycket annat som jag bara glömt på sista tiden.
Tja... Det är väl bara att pröjsa. Fast inte utan förhandling om priset.
Update 5/5:
Nä, 395 kr var det v e r k l i g e n inte värt. Men festföremålet hade i alla fall hyggsteriskt roligt. Och aldrig har jag sett någon bli förälskad vid första ögonkastet så uppenbart som hon blev när hon såg min handväska...
Nä,
jag lyckades inte bre tillräckligt med smör på mackan. Studenthälsans läkare arbetar bara med studierelaterade problem. De tyckte inte att det var ett tillräckligt studierelaterat problem att jag inte kan studera. Konstigt. Nu väntar jag på att vårdcentralen ska ringa upp. De skulle ringa
omkringfem.ihalv.tio.
Update:
Landstinget kan inte klockan.
Update igen:
29/5, kl.09.00 kan de hövligen tänka sig att träffa mig. Två problem uppstår: Jag måste smita från mitt jobb. Det är pinsamt. Sen måste jag försöka klara mig nästan en hel månad med den här värken. Om bara uppsatsen hade varit alldeles färdig, hade jag åkt och tjurat på akuten om jag så hade fått sitta hela dagen. Det går inte nu. Och det går inte sen heller.
Oh well... Antar att man ska vara tacksam över att få komma dit över huvud taget.
Update en tredje gång:
Ett besök för att få en remiss till handkirurgen kostar på privatklinik 640 kr. Det var lite väl saftigt, kanske. Undrar om det är så på alla ställen? Jakten går vidare, trots att jag egentligen inte orkar.
omkringfem.ihalv.tio.
Update:
Landstinget kan inte klockan.
Update igen:
29/5, kl.09.00 kan de hövligen tänka sig att träffa mig. Två problem uppstår: Jag måste smita från mitt jobb. Det är pinsamt. Sen måste jag försöka klara mig nästan en hel månad med den här värken. Om bara uppsatsen hade varit alldeles färdig, hade jag åkt och tjurat på akuten om jag så hade fått sitta hela dagen. Det går inte nu. Och det går inte sen heller.
Oh well... Antar att man ska vara tacksam över att få komma dit över huvud taget.
Update en tredje gång:
Ett besök för att få en remiss till handkirurgen kostar på privatklinik 640 kr. Det var lite väl saftigt, kanske. Undrar om det är så på alla ställen? Jakten går vidare, trots att jag egentligen inte orkar.
