londa - filar ner hornen på söndagar

både det lättaste och det svåraste jag någonsin har gjort.

elvaochenhalv timme kvar!

___________________________
Update:

sex timmar kvar. Och ett påskägg rikare.

att fotstanken når ända till Umeå, för det måste ju vara därför som ingen vill anställa mig. Jag luktar för illa...

... och den stank som de avger...

Inget man skojar bort!

Är det något frisörer lär sig redan på utbildningen? Eller är det överkurs? För de två bästaste frisörerna i världen har just det - förutom magich touch - gemensamt.

Jamen preciiiiiiiis!

Sen kom jag på när hon klippt färdigt att jag egentligen hade velat göra något radikalt. Men då vågade jag inte säga till, för hon fönade och trixade och fixade och såg så koncentrerad ut att allt jag kunde tänka var att jag kanske kommer tillbaka lagom till vårbalen eller så, och då kanske...

Det är lustigt, det där... Det tog mig sexochetthalvt år att hitta en riktig frisör i den här stan. Innan klippte jag mig när jag var hem-hemma, hos J på Studio88. Ingen annan kunde göra vettiga saker med mitt silkesfjun. Men plötsligt! Along came Paulina! Fantastiska människa! Och nu är jag nervös för att flytta tillbaka. Tänk om J har glömt..? Tänk om hon inte längre förstår mig när jag förklarar? Eller, ännu värre - tänk om hon försöker göra som jag förklarar och inte som jag vill ha det! Det är sällan samma sak...

Se där! Ett helt inlägg om hår! Inte illa!

att jag köpte en ny, tunn mössa, som man inte svettas lika mycket i som i yllemössan, i lördags. Vilken tur nu när det blivit 800 grader. Kallt. Och vindstyrkan uppskattades till styv kuling när jag cyklade från jobbet.

Men jag är i alla fall mycket chic i den. Jag ser ut som en fransk konstnär. Eller en liten tant.
Nej, det är ingen basker.