Att bära eller inte bära...

Jag tror att den stora islossningen har dragit igång. Pratade med BM som hänvisade mig till sjukgymnast. Men hon tipsade om att gå med benen ihop, inte lyfta tungt och inte bära syskon på höften. Det tog en liten stund innan jag fattade att hon menade eventuella storasyskon till den väntade bäban och inte mina egna syskon. Ett kort tag tyckte jag att hon var dum i huvudet. Sedan kände jag mig mest korkad själv...

Tjyvlyssnat i ett omklädningsrum

Efter att ha avklarat den första arbetsveckan (tallyhoooo!!) så hade jag löfte om att få gå och simma och gilla livet i relaxen efteråt. När jag bytte om, så råkade jag avlyssna ett samtal mellan två töser i 11-12-årsåldern. På temat: Fredagsmys.

Tös 1: Ååå, idag är det fredag och då får jag äta Kexchoklad! Jag har längtat typ hela veckan efter det!

Tös 2 (med en smula stöddig röst): Vadå, får du bara äta Kexchoklad på fredagar?

Tös 1 (tveksamt): Jaa... när får du äta Kexchoklad?

Tös 2 (malligt): Asså, jag får äta Kexchoklad när jag vill!

Då ville jag gå fram till Tös 1 och förklara för henne att hon, trots att det nog inte kändes så just då, faktiskt var vinnaren här. Så underbart att gå och längta till något så mycket och känna sån eufori när det man längtat efter inträffar. Att inte bara få det man vill ha så fort man pekar på det.

I kväll äter jag en stor Kexchoklad och tänker på henne!

Rosa fluff och socker, kapitel II

MEN vad söta de är!



(Kapitel I)

RSS 2.0