Inte helt beredd
Ibland blir man liksom överrumplad. Det händer grejer som det tar lång tid att smälta. Det kan röra sig om en knivig arbetsuppgift som man absolut inte är redo för, men kastas in i ändå (till exempel att man får gå på konferens med Svenska institutet), det kan gälla märkliga kommentarer om ens klädsel (till exempel när ens arbetsgivare säger åt en att åtminstone försöka se proper ut, när man är så proper man nånsin kan och det enda som saknas är kavajen och klackarna), eller kanske till och med om ens blotta uppenbarelse (till exempel när man för höra av den gamle juridikprofessorn på cirka hundratretti år att man har en "uuuutsöööökt figur!").
Dock ligger inte dessa händelser på samma plan som när något riktigt stort händer i ens direkta närhet (till exempel när någon i ens familj får tvillingar), eller till och med i ens eget liv (till exempel när man förstår att ens sambo faktiskt är på väg ner på knä).
Men det finns ett ännu högre plan. Det är att få vara med när ett nytt liv startar. När de allra, allra första andetagen utanför mammas trygga mage tas, när det allra första ljudet pips fram och ögonen öppnas för första gången. Hur man än försökt förbereda sig, så går det inte riktigt. Man blir riktigt, riktigt överrumplad. Eller snarare överväldigad. Och det tar lång tid att smälta.
Det är därför som jag inte har skrivit något på ett tag!
Dock ligger inte dessa händelser på samma plan som när något riktigt stort händer i ens direkta närhet (till exempel när någon i ens familj får tvillingar), eller till och med i ens eget liv (till exempel när man förstår att ens sambo faktiskt är på väg ner på knä).
Men det finns ett ännu högre plan. Det är att få vara med när ett nytt liv startar. När de allra, allra första andetagen utanför mammas trygga mage tas, när det allra första ljudet pips fram och ögonen öppnas för första gången. Hur man än försökt förbereda sig, så går det inte riktigt. Man blir riktigt, riktigt överrumplad. Eller snarare överväldigad. Och det tar lång tid att smälta.
Det är därför som jag inte har skrivit något på ett tag!
Kommentarer
Postat av: T
jag trodde att du i slutet skulle skriva om att det största var ändå när Sverige tar två OS guld, men ack vad fel man kan ha...;)
Postat av: londa
ja, det är också stort, men inte riktigt av samma kaliber!
Postat av: Tonårsmorsa
Tack för fint inlägg i min gästbok! Är så glad att jag hamnade på din sida, för nu har jag njutit av en massa bra bloggar en lååång stund...!!! Javisst är ett nytt liv helt underbart?!!! Önskar dig välkommen åter till min sida och att du får en härlig helg! Kram!
Trackback
