londa - filar ner hornen på söndagar

Man upphör aldrig att fascineras!

Idag fick jag sällis från Far-away-Farsta av en tant med pälsjacka, långt hår och dödligt cerise läppstift. Hon gjorde sig bekväm på platsen bredvid mig på tåget och började prata. Och sen fortsatte hon att prata. Och fortsatte. Och fortsatte.

Det började med ett oskylldigt och allmänt konstaterande att det var skönt att få sittplats på tåget. (Hm, jag är ju rookie på det där, är det vanligt att hela tåget blir smockat redan i Farsta strand?) Sen fortsatte hon att prata om vädret. Sen var det bara linje 18 som höll sig på spåret!

"Jagärpåvägintillstanförattköparullgardiner - jagborjusåtillattmanmåsteharullgardiner - jagtänktekollapååhlensochkanskevahetterepubochsevadekostar - jagskainteköpadomidagförjagäralldelesförtröttförattgöraaffärer - detblevjagavattstädadetvardåjagsågattjagbehövdnyarullgardiner - menjagärjusåtrötthelatiden, detmåstevarahösten - ellersåärdetmedicinenjagäter - doktornsägerattjagskatadenvarannandagmendetkommerjuintejagihågsåjagtardenvarjedagistället - minabröderharjusammaproblemsomjagmenderasharförsvunnitdetvarnågotmedkosten - minläkaresägerattdetärgenetiskt - jagfattardetsomatthanmenarattdetärmedfött - jaggickjutillenannanläkareisomrasmenmanskajuintebytaläkarefördevågarjuintegöranågotmedensmediciner"

Och så vidare.

Jobbigt att läsa? Ganska jobbigt att lyssna på också. Och eftersom jag är en så bortom allt förstånd snäll person, så satt jag kvar och nickade ut i tomma intet. Jag hade inte hjärta att be henne zip it, och jag hade heller inte hjärta att byta vagn. Jag tänkte godhjärtade tankar i stil med "det här är en ensam, ensam tant. Troligtvis komplett galen, men väldigt ensam. Det tar bara 20 minuter av mitt liv att nicka tomt i luften åt hennes rullgardiner." Samtidtigt tvingade jag min elaka hand att vila stilla i knät och inte strypa henne.

Vid Gullmarsplan blev hon tyst. Då kom det in ett fjortisgäng och pratade jättehögt och det var tydligen spännande. Jag har aldrig förr tackat Gud för fjortisar.

När jag klev av vid T-centralen önskade hon mig en fortsatt trevlig dag. Det var då jag bestämde mig för att hon inte var galen på riktigt. Galna människor brukar vara en smula synska. Och jag hade faktiskt inte haft en trevlig dag!